Att ledsna på ett experiment

Jag är i grund och botten en känslomänniska som inte alltid styrs av förnuft och rationella tankar utan av mina känslor. Många gånger gör jag impulsiva saker som jag njuter hejdlöst av för en stund, men som sedan tappar sin tjuskraft och som jag ledsnar på – ibland från den ena dagen till den andra. Den här bloggen har nog, dessvärre, blivit en av dem. De planer jag hade när jag startade den har tyvärr inte infriats, och i dagsläget kommer jag inte att uppdatera den mer. Jag kanske ändrar mig, vem vet, men tills dess får det här bli det sista inlägget från mig.

En del i beslutet är nog att relationen till M inte blev riktigt vad jag hade planerat att den skulle bli och eftersom relationen och bloggen går hand i hand blev heller inte bloggen vad jag hade planerat att den skulle bli. Saker och ting förändras, ändrar form, mål och syfte. När något är uttjänt, färdiganvänt eller har förlorat sitt syfte är det bara att gå vidare. Jag och M går vidare.

Ta hand om er.

/~jag~