Att ledsna på ett experiment

Jag är i grund och botten en känslomänniska som inte alltid styrs av förnuft och rationella tankar utan av mina känslor. Många gånger gör jag impulsiva saker som jag njuter hejdlöst av för en stund, men som sedan tappar sin tjuskraft och som jag ledsnar på – ibland från den ena dagen till den andra. Den här bloggen har nog, dessvärre, blivit en av dem. De planer jag hade när jag startade den har tyvärr inte infriats, och i dagsläget kommer jag inte att uppdatera den mer. Jag kanske ändrar mig, vem vet, men tills dess får det här bli det sista inlägget från mig.

En del i beslutet är nog att relationen till M inte blev riktigt vad jag hade planerat att den skulle bli och eftersom relationen och bloggen går hand i hand blev heller inte bloggen vad jag hade planerat att den skulle bli. Saker och ting förändras, ändrar form, mål och syfte. När något är uttjänt, färdiganvänt eller har förlorat sitt syfte är det bara att gå vidare. Jag och M går vidare.

Ta hand om er.

/~jag~

Livstecken

Ingenting är förändrat. Jag och M träffas när vi får möjlighet, vi njuter av varandra till max och vi har i princip daglig kontakt även de dagar vi inte träffas. SMS:en glöder mer vissa dagar, mindre andra, men de finns där hela tiden tillsammans med det underliggande löftet om kommande stunder tillsammans. Vi njuter av känslorna vi skapar hos varandra, de fysiska och psykiska. Att bloggen just nu är styvmoderligt behandlad har med andra saker att göra, inte med M. Inte med oss. Mellan oss är ingenting förändrat.

Läs även andra bloggares åsikter om sex, älskare, livstecken

Stulna fredagskyssar

Ett kort möte, uppkommet på grund av något helt annat, resulterade i några minuters närhet. Fullt påklädda men ändå så nära. Kyssar är så viktiga för mig, och jag och M är helt enkelt jävligt bra på det tillsammans. Ljuvliga kyssar som sträckte sig över hela registret från mjuka, försiktiga och sedesamma till våldsamma, passionerade och djupa skapar återigen, för vilken gång i ordningen vet jag inte, en lust och en längtan efter mer och den känslan får vi bära med oss genom helgen.

Läs även andra bloggares åsikter om sex, älskare, kyssar, lust, längtan

Hetta

Att ett par timmar kan flyga förbi så fort! M kom hit vid ett igår, och när klockan hade passerat tre hade ingen av oss någon aning om vart tiden tagit vägen. När vi ses är det bara just nu och precis här, resten av världen får vackert vänta. Vi är båda övertygade om att det är en del i att det slår sådana gnistor mellan oss, vi har ingen vardag som nästlar sig in i sängen utan det är bara vi, våra kroppar och den hetta som vi skapar hos varandra.

Gårdagen var alltså inget undantag och spände över hela spektrat från ömsinta smekningar och försiktiga kyssar till explosiva utlösningar och njutningsfull frustration som nästan får kroppen att gå i bitar. Jag önskar ibland att jag kunde förstå precis vad det är som gör oss så kompatibla, men jag har insett att det är ett önsketänkande. Vi klickar helt enkelt, både sexuellt och intellektuellt, och den intellektuella relationen mellan oss kryddar den sexuella så till den milda grad. Det finns något mer. Hettan mellan oss är verkligen HET. Ibland känns det som om hans händer bränner min hud när han låter dem glida över min kropp, och njutningen när hans läppar letar sig nedför min nacke och rygg skapar en frustration som gör att jag knappt kan ligga stilla. Jag älskar att sitta på golvet nedanför sängen med honom framför mig, greppa tag om hans kuk, se mina långa naglar mot hans hud och långsamt ta honom i munnen medans mina bröst trycks mot hans lår och min blick möter hans. Hans ansiktsuttryck, hans leende, den njutning som syns i hans ögon när han kan se det som händer, jävlar vilken kick det är. Hans blick är full av hetta. Tillsammans med M blir sex en annan upplevelse, en helhetsupplevelse av smaker, dofter, syner och känslor som tar över helt och hållet och skapar en fristad för bara oss två. Det finns helt enkelt ingenting annat just i den stunden, inga tankar som vandrar iväg, ingen blyghet och ingen rädsla. Det förstärker mina sinnesintryck, vartenda ett av dem! Varenda smekning känns mer, varenda kyss känns mer, varenda rörelse han gör inuti mig känns mer. Kanske just på grund av att det bara behöver vara sex, bara vi, inget annat.

Läs även andra bloggares åsikter om sex, älskare, hetta, åtrå

Kärlek, moral och relationer – tankar om Mandelmans kommentar

Jag vill spinna vidare lite på en kommentar som jag fick av Mandelman till inlägget “Otrohet och ansvar”

Mandelman Says:
maj 9, 2008 at 2:44 är e

Livet är alldels för komplext för att förklaras på ett så enkelspårigt sätt att något skulle kunna vara omoraliskt eller ej.

Jag skulle vilja ställa en fråga.

Många av oss har långa utbildningar på olika universitet och likande skolor, vi har ibland utbildat oss i 5 – 10 år och sedan har vi haft praktik och sedan jobbar vi järnet på att göra karriär.

Men nu kommer vi till det lustiga i det hela.

Hur många år har vi lagt ut på att utbilda oss inom vår relation till ett samliv med en annan människa?

Svar : Noll år.

Finns det skolor för att utbilda sig till att leva samman med någon?

Svar: Nej.

Hur många timmar om dagen sattsar vi på att utveckla vår relation med den vi lever samman med?

Svar : kanske några minuter per dag.

Vi utgår bara iskallt från att kärleken och våra relationer skall fungera utan att behöva sattsa något. Samtidigt lever vi i en villfarelse om att vi vet vad det är att leva i en relation. Men var kommer kunskapen om att leva i en relation ifrån?

Uteslutande bara från oss själva, våra polare det vill säga att vi alla är självlärda, ok några få av hela folket får gå i terapi och lära sig.

Men med facit i hand så sattsar vi tusentals timmar på våra jobb och springer arslena av oss för att passa in och vara till lags passa in i normen.

Men vi sattsar nästan ingen tid på våran relation som är jämförbart med vad vi sattsar på jobbet, men vi kräver långt mera av våran relation en vad vi kräver av jobbet om man jämnför tidsattsningarna mellan jobb och relation.

Men vad har detta med omoral att göra?

Jo att det vi håller på med i våra realtioner är alltid expriment för en avsaknad av utbildning i relationer.

Och att då inte våga ifråga sätta utan bara svälja en bild av den stora kärleken är självbedrägeri på högsta nivå, som många miljoner sväljer varje dag, det är i mina ögon mer omoraliskt att bedra sig själv med en sån livs lögn änn något annat.

Realtions utbildning har ingen given form den kan bara vara jävligt inviduell, så om den är omoralisk eller ej är helt upp till den enskilda individen.

Moral och värdering av moral är ett av samhällets pålagt utanpåverk, det finns kulturer i andra länder där det är helt normalt med flera fruar,

Är det en omoralisk kultur? Som vi i väst måste röka ut kanske bomba med EU information, fy fy fy, knappast.

Moral är alltså en fråga om tid och plats och jävligt inviduell för varje enskild människa och det är bara genom att känna in var ens eget ansvarsområde för ens egna handlingar går som man kan lära känna sig själv.

Och sen givitvis ta ansvar för konsekvenserna av sitt handlande

Så vi borde vara grymt uppskattande till alla de som offentligt går ut och berättar att de försöker hitta en annan väg i kunskapen om att skapa en god kärleks relation.

Det är alla dessa modiga människor som förändrar bilden av kärleken och par relationen, äktenskapet, sambolivet osv som genom att ifråga sätta var gränserna går ger svar på frågor åt alla oss som ännu sitter och moraliserar i stugorna

Mandelman, du skriver så träffande om kunskap om att leva i en relation, och jag delar många av dina åsikter! Många av oss lägger ner alldeles för lite tid på att vårda och utveckla den relation vi lever i, det skriver jag under på direkt. Det gör jag och min man också, vi hade utan tvekan kunna lägga ännu mer krut på att få den att blomstra och leva upp ännu mer. Jag hävdar inte under några som helst omständigheter att vår relation är komplett, perfekt. För det är den inte. Visst är det så att vi experimenterar! Hela den här situationen är ett experiment, vi kommer att ägna oss åt det så länge det funkar för alla inblandade och så länge som det tillför något i relationen mellan mig och min man. Ingen av oss tror på den stora, allomfattande kärleken där allt är en dans på rosor och vardagen aldrig tränger sig på, men det vi ser som äkta kärlek är den man kan hitta den i den grå vardagen. När kärleken finns mellan dagishämtningar, köttbullsmiddagar, borttappade sockar och outplockade diskmaskiner. Hur man sedan hittar till den kärleken tycker jag är var och ens eget beslut och det här sättet vi har valt att leva på är en del i det beslutet. Min relation till M är en del i det beslutet och därigenom en del i kärleken mellan mig och min man. Jag har en känsla av att relationen med mig är ett sätt för M att hitta kärleken till sin sambo i den grå vardagen också. Låter det tokigt? Ja, kanske.

Vi vet att många ser på vårt agerande som omoraliskt och föraktfullt, och därför blir jag stärkt av dina ord, Mandelman, när du skriver att “Moral är alltså en fråga om tid och plats och jävligt inviduell för varje enskild människa och det är bara genom att känna in var ens eget ansvarsområde för ens egna handlingar går som man kan lära känna sig själv.” Jag kunde inte säga det bättre själv. Jag och min man är beredda att ta konsekvenserna av vårt agerande om de dyker upp, den dag de dyker upp. M har gjort ett aktivt val han också, och han och jag har pratat om vad som i värsta fall kan komma ut ur vår relation, och han har valt att i så fall ta konsekvenserna han också. Vi anser inte att det vi gör är omoraliskt, men vi vet att andra gör det. Det finns faktiskt mer än en anledning till att den här bloggen är anonym, att jag inte ens andas en bokstav om vart vi bor, vad vi jobbar med, hur jag och M träffades eller någonting annat som på något sätt skulle kunna ge ledtrådar till vår identitet. Det handlar inte bara om att minska risken för att M’s sambo ska få veta utan det handlar precis lika mycket om att inte behöva ta strid för vårt val. Jag vill inte konfronteras av folk som inte delar vår uppfattning, jag vill inte att vänner ska vända oss ryggen och jag vill inte att det ska viskas, tisslas och tasslar när vi inte ser eller hör. Majoriteten av relationerna i vårt avlånga land ser inte ut som vår, så är det bara. Om sedan min blogg är ett sätt att som Mandelman skriver: “förändrar bilden av kärleken och par relationen, äktenskapet, sambolivet osv som genom att ifråga sätta var gränserna går ger svar på frågor åt alla oss som ännu sitter och moraliserar i stugorna” vet jag inte, men jag vet att om så bara en endaste läsare börjar reflektera över om den utstakade och hyllade monogama tvåsamheten verkligen är den enda rätta vägen att gå för alla, då skulle jag känna mig väldigt glad. Vårt sätt att leva är verkligen inte för alla, men ibland måste man acceptera att människor gör olika val utan att sätta sig på sina höga hästar och dela ut domar. Jag tror världen hade varit lite lättare att leva i så fall.

Läs även andra bloggares åsikter om sex, älskare, kärlek, moral, relationer

Sms XII – Från M till mig

Det sprider sig en något vild känsla av förväntan… inför vårat… lite lätt erotiskt laddade möte senare idag… Den river & sliter i hela kroppen på mig… & jag inser just att… Det är bara så jävla underbart… Att leva just nu!

Läs även andra bloggares åsikter om sex, älskare, sms

SMS XI – Från mig till M

Jag är nyvaken, alldeles varm i kroppen… Och tankar på dig gör mig… Våt… Kåt… Känns som om det är massor av känslor, av kåthet uppdämt inuti mig som vill ut… Om du hade varit här nu vet jag precis vad jag hade gjort …

Läs även andra bloggares åsikter om sex, älskare, sms

Det blir inte alltid som man tänkt sig…

… och i dag krockade den riktiga världen med min och M’s lilla hemliga värld. Eftermiddagsdaten är uppskjuten, och efter att den första besvikelsen lagt sig (för även om jag i vanliga fall inte brukar bli så besviken när det stular så blev jag det idag) så kan jag till fullo anamma M’s synsätt och istället känna att nästa möte lockar desto mer nu istället. Vi har, precis som M brukar säga, all tid i världen framför oss. Om jag får vänta ett par dagar till på att ha fantastiskt, mind blowing sex med honom så lär jag överleva. Fantisera, längta och dagdrömma – och överleva.

Läs även andra bloggares åsikter om sex, älskare, date

SMS X – Från M till mig

Efter morgonens lilla bonusmöte trillade följande SMS in i min inkorg:

Jag vill HÅNGLA! FAN… Vad jag vill hångla med dig! Jag vill ha tillbaka den där sköna känslan från i morse! :$

När tillfället uppenbarade sig träffades jag och M en sväng senare på eftermiddagen – och hånglade lite till. Och med lite tur, är eftermiddagen i morgon vikt bara för oss…

Läs även andra bloggares åsikter om sex, älskare, sms, kyssar, hångel

Snabbt morgonmöte…

… med heta, hungriga kyssar. Jävlar vad jag har saknat dem! Att få krypa nära, känna hans doft och att få smeka hans bröstkorg genom t-shirten. Att låta mina läppar möta hans, att känna hans händer över min kropp. Bara några alldeles för korta minuter och sedan tillbaka till våra respektive liv igen. Hungern som han alltid lyckas skapa i mig vaknade igen och jag längtar som fan efter att få mer tid tillsammans med honom. Jag vill ha honom naken i min säng, få ha honom för mig själv i några timmar. En plågsamt ljuvlig väntan! Men veckan fick en bra start. Minst sagt.

Läs även andra bloggares åsikter om sex, älskare, hunger, kyssar